Rapport
På jobbet igen.
Ramlösa med skogshallon smakar jävel. Jag är överlag besviken på Ramlösa för att ha fallit ner i träsket med en miljard olika smaker, den ena mer skruvad än den andra. Förut var Ramlösa drycken för den sofistikerade mannen. Ramlösa var det man tydde sig till när det blåste kallt. Ramlösa kunde man lita på, ända sedan Döbelius grundlade hälsobrunnen på 1700-talet har vattnet haft en smak; naturell. Det blev stort rabalder när man för en sådär 15-20 år sedan lanserade ett vatten med smak av citron. Det kunde jag ändå acceptera. Men nu. Fy fan. Inte ens Ramlösa kan man lita på längre.
Morgonpasset i P3 är inget vidare nu, när det bara är Martina Thun som håller i trådarna. Det tenderar ofta att bli ett tråkigt radioprogram om det bara är en person som leder det. Särskilt när programmet ifråga är tänkt som ett program som ska bestå av kanske 75 % prat och 15 % musik. Situationen förbättras inte av att den där Martina verkar vara en särdeles tråkig person. Jag minns för något år sedan när Morgonpasset leddes av Patrik Ehrnst och Rebecca Vinterbarn Elg. Då jobbade jag fyra veckor förmiddag i sträck, vilket alltså innebär (06-14). Jag lyssnade på Morgonpasset varje dag och de var klockrena ihop. Något år efter det så ledde Anders och Måns Morgonpasset, och det var himla kul, dock så blir de lite för mycket ibland.
Det är ett larm som går här utanför. Varför springer du inte och sätter dig själv i säkerhet, undrar ni kanske. Saken är den att det där larmet brukar gå lite titt som tätt, och det är inte en käft som bryr sig. Jag har inte riktigt lyckats lista ut varför det utlöses, men det har något att göra med en barkpanna, för larmet sitter på den byggnaden. Hursomhelst så börjar det där larmet gå mig på nerverna. Ljudet skär genom mig. Jag vill rusa ut och slita loss kablarna från larmet.
Fem och en halv timme kvar till skiftbyte, det här ska nog gå bra.
Ramlösa med skogshallon smakar jävel. Jag är överlag besviken på Ramlösa för att ha fallit ner i träsket med en miljard olika smaker, den ena mer skruvad än den andra. Förut var Ramlösa drycken för den sofistikerade mannen. Ramlösa var det man tydde sig till när det blåste kallt. Ramlösa kunde man lita på, ända sedan Döbelius grundlade hälsobrunnen på 1700-talet har vattnet haft en smak; naturell. Det blev stort rabalder när man för en sådär 15-20 år sedan lanserade ett vatten med smak av citron. Det kunde jag ändå acceptera. Men nu. Fy fan. Inte ens Ramlösa kan man lita på längre.
Morgonpasset i P3 är inget vidare nu, när det bara är Martina Thun som håller i trådarna. Det tenderar ofta att bli ett tråkigt radioprogram om det bara är en person som leder det. Särskilt när programmet ifråga är tänkt som ett program som ska bestå av kanske 75 % prat och 15 % musik. Situationen förbättras inte av att den där Martina verkar vara en särdeles tråkig person. Jag minns för något år sedan när Morgonpasset leddes av Patrik Ehrnst och Rebecca Vinterbarn Elg. Då jobbade jag fyra veckor förmiddag i sträck, vilket alltså innebär (06-14). Jag lyssnade på Morgonpasset varje dag och de var klockrena ihop. Något år efter det så ledde Anders och Måns Morgonpasset, och det var himla kul, dock så blir de lite för mycket ibland.
Det är ett larm som går här utanför. Varför springer du inte och sätter dig själv i säkerhet, undrar ni kanske. Saken är den att det där larmet brukar gå lite titt som tätt, och det är inte en käft som bryr sig. Jag har inte riktigt lyckats lista ut varför det utlöses, men det har något att göra med en barkpanna, för larmet sitter på den byggnaden. Hursomhelst så börjar det där larmet gå mig på nerverna. Ljudet skär genom mig. Jag vill rusa ut och slita loss kablarna från larmet.
Fem och en halv timme kvar till skiftbyte, det här ska nog gå bra.
Kommentarer
Postat av: Axel
Du kan fortfarande köpa naturell Ramlösa Wigert..
Postat av: wigert
men det är ju inte samma! :|
Trackback
