Please feel free to send me an emu...

Haha

Facebook

Just det, Facebook har jag fastnat för. Fram till för typ en vecka sen hade jag inte en aning om vad det var för nåt, men nu är jag lite klokare. Det är, om man skalar av det, en Lunarstorm-klon. Fast för folk från hela världen, och med massa flashiga funktioner. En enorm fördel är det faktum att sidan inte är skrikorange, och att deras målgrupp inte är 10-15-åringar. Så basically, det är rätt underhållande. Sign up.

Ännu ett nattskift på fabriken. Ingen virkesbåt ligger inne, så det är ganska så lugnt ikväll. Vilket känns mer tråkigt än skönt. Dylik tristess var det länge sen jag upplevde. Klockan 03 börjar Firehouse USA på Discovery, alltid något. Ganska kul att titta på sirener och brandbilar, det gillar väl alla pojkar? Mer eller mindre? Mindre kul är det att se äcklig USA-patriotism med gigantiska amerikanska flaggor bak på brandbilen, och klistermärken med "God Bless America" på framrutan.

Jag beställde skor häromdagen, från en nätshop i England. Dagen efter mailade de tillbaka och sa att det var ett problem med mitt kreditkort, och att de behövde en kopia på mitt kontoutdrag för att kunna behandla min beställning. HAHA, tänkte jag, mitt första cash-scam! Skrev ett svarsmail och frågade om de trodde jag var dum i huvudet, fast med lite finare ord. Fick ganska snabbt till svar att jag kunde sudda ut all information som jag inte ville lämna ut, så länge min adress och datumet syntes. Vad fan, tänkte jag och målade allt utom adressen och datumet svart, och skickade iväg det. 20 minuter senare får jag svar; "Thanks for the proof of your adress, we will process your order as soon as possible". Där ser man. Finns tydligen folk med ärligt uppsåt på internet också. Iofs har jag inte fått skorna än, så jag kanske ska hålla käften.










Och så det här.

mattias goes materialist

Shoppinghetsen tilltar.

Idag: Ipod Nano, WESC-hörlurar och 50 liter bensin.

för jag ska ha ett rendezvous med djävulen ikväll

Fem kronor till den som kan uppge vilket band som är upphovsmän till textraden ovan.

Lördagen var jävligt bra, helt enkelt. Förutom den där restaurangen i Söderhamn, nytt anti-världsrekord i pizzabakning. Jag och Patrik fick in de två Calzone som tagit längst tid på sig, någonsin. Sen fortsatte färden, SAAB:en tog oss tryggt ända fram till Hudiksvall. Väl där frågade vi en verkligt creepy typ om vägen, som tur var visade han oss rätt och inte till en underjordisk tortyrkammare eller motsvarande. När vi kom in på själva stället blev vi också ganska omgående antastade av nån slags lokal fyllekärring. Riktigt obehaglig människa. Inte bara för att hon var full, hon var liksom psykopatiskt konstig. Pratade osammanhängande och underligt. Efter ett tags svamlande och gnidande mot min axel tog hon upp en svart anteckningsbok, frågade vad jag hette, och skrev därefter med spretiga bokstäver: "Mattias behöver hjälp". Sen frågade hon efter mitt telefonnummer. Då kände jag att det hela började spåra ur, stammade fram något om att det skulle hon visst inte få. Sen ursäktade jag mig och gick på toaletten. När jag kom ut mötte jag Jenny och Patrik, som hade slitit sig ur hennes grepp.

Resten av kvällen höll vi oss på betryggande avstånd från nämnda galning. När sen Stefan Sundström och Västerbrokören drog igång var det grymt bra, och lätt värt den dryga timmens bilväg, plus då "tillbudet" med den obehagliga grogghaggan. Speciellt kul var det att höra "Nog fan finns det pengar", "Först när det var slut" och "Mona Tumbas Slim Club". Begav oss hemåt strax före klockan 01, slog hastighetsrekord på sträckan Hudiksvall-Gävle, vilket gick på lite över en timme. Kvällen avslutades på Max. Inte en helg utan Max, verkar vara den senaste tidens devis. Det måste få ett slut tyckte jag och Patrik, och skakade hand på att inte äta där på minst två veckor. 

På vägen hem körde jag nästan av vägen av skratt, när vi drog upp den gången i nian, när Magnus bjöd Patrik på en Zoo, som han tidigare haft i naveln. Vilket han såklart inte berättade förrän efter det att Patrik slukat den. Det är inte så mycket själva grejen som är rolig, utan mer Patriks reaktion. Han har nog aldrig varit argare i hela sitt liv. 

Långsöndag. Smaka på ordet...


                                                       image28


Gessle


                                                    Per Gessle - Världens i särklass CP-sjukaste man.







                                                               image27

Hon höll mig vaken varje natt, naken, endast iförd hatt.

Ännu en natt. En jobbig en. Jag är förkyld, sen i tisdags ungefär.

Farligt, farligt med löning. Redan har jag okynnes-shoppat tre filmer, två tröjor och ett par skor. Plus att jag köpte senaste numret av King och en glass på Shell, på vägen hit. Fast det räknas kanske inte. Filmerna har jag redan sett, alla tre, men det är såna filmer som är så bra att man vill ha dem i hyllan.

Filmerna:

The Queen
Last King of Scotland
Good Bye Lenin!


Fy satans jävla fan och skit, nu spelar de Per Gessle på radion igen. Gör karln' en tjänst och skjut honom.

På Wikipedia-sidan för Good Bye Lenin fanns den här länken, rätt häftigt faktiskt.


Ulf Larsson

Ulf Larsson har det varit ett jävla hallå om i dagarna. Frågan är vilken Uffe som är att föredra.

                                                 Kolestorol-Uffe eller Auschwitz-Uffe? Vem väljer du?






image25                               image26

muh

Nackdelar med att vi nu är förbi den värsta semestertiden - oftast är man två stycken eller fler på varje skift, vilket betyder att man inte kan sitta vid datorn lika mycket.

Nytt smeknamn, tilldelat av en av gubbarna på jobbet: Lurvas. Lärdom - dags att klippa sig.

Lördag närmar sig, det kommer smälla högt som fan.

En glad överraskning

Nyligen upptäckte jag att en av världens bästa människor, Emilia, har en sporadiskt uppdaterad blogg. Eminent, det är eminent.

Emilia

A HALLELUJAH MOMENT

Jag hade nyss vad Kishti Tomita skulle beskriva som a hallelujah moment. Det här natten har gått fort som attan, och inte har jag varit trött heller. Jag har bara fikat smörgås, lyssnat på nattradio och skrattat åt truck-och kranförarnas allmäna sunkighet på internradion. Jag har skrattat flera gånger om åt den där nerdrogade tanten som ringde in till telefonväkteriet, och jag har läst vidare i Brott och Straff. Nu, till själva momentet;
Jag har precis läst en rolig/charmig/whatnot mening i en blogg, på radion spelas en sån där låt som man blir glad av. jag tänker inte säga vilken det var. (I've got a rep' to protect.) Solen börjar gå upp över bruket och med leendet från bloggläsningen fortfarande i färskt minne formligen studsar jag ut genom dörren när nästa timmerbil rullar in.

Äsch, jag är inte så duktig på att beskriva hallelujah moments, men it sure was.

Imorgon bitti nu då. Eller, idag, eller hur fan det blir. Den här kvällen har potential. Som fan.

Vaken med P3 och P4

Fantasilöst namn på ett program, men ack så trevligt att lyssna på. Radio överhuvudtaget är himla bra. Public service-radio, that is. Kommersiell radio är enbart infantilt. Hisnande generaliseringar.

Imorgon spelar Lloyd i Boulongerskogen. Tamme. Det kommer att bli lovely, vågar jag påstå. 23,20 tror jag att det var, be there.

Ibland är det mysigt att jobba natt, men ofta är det ett rent helvete. Men idag är det mysigt.

Haha, vilken nerknarkad kvinna som ringde in nyss. Ett potpurri av gutturala läten kom ur hennes mun. Förstod inte ett skit av vad kärringen sa.


haxxarN^

Satt och pulade lite med att förändra designen, kände att det spårade ur lite. Men jag kan inte ett dyft om HTML, så det får duga.

Godnatt då.

Nordkorea

Självklart är det som hänt i Nordkorea tragiskt, men i ett större perspektiv är det exceptionellt intressant. Dels det faktum att Nordkorea utan omsvep erkänner att landet behöver hjälp från FN för att kunna klara sin befolknings basala behov, dels för de ordalag i vilka den statliga nyhetsbyrån rapporterar om översvämningarna. Ord som "huge casualties", "very big material damage" och "the nations' major railways destroyed" är med i den officiella bulletinen. Det hör minst sagt till ovanligheterna att KCNA rapporterar om negativa nyheter, och om de gör det används nästan alltid oerhört försiktiga formuleringar. Det ska bli spännande att se framöver hur många hjälparbetare som verkligen släpps in och om de även får tillåtelse att besöka de värst drabbade delarna av landet. 

Bakgrund 


Lutblock

Aldrig riktigt lärt mig vad det ordet betyder. Andra saker som jag aldrig till fullo förstått innebörden av:
* Skillnaden mellan vederlägga och förkasta.
* Sekundaandel
* Hur "världsmusik" låter.
* Hur Prinsessan Lilian fortfarande kan leva.



Schulmania

Himla långtråkigt utan Calle Schulman som sällskap måste jag säga. Fast jag tror knappast att han har slutat på riktigt, han är alldeles för narcissistisk för det. (krångligt ord, och uppenbart felstavat). Calle! Kom tillbaka!

Aaah, korv stroganoff och ris ligger i matdosan och väntar på mig. Möms.

Om någon har en product key till Norton Antivirus 2007 så hör av er. Det går över mina haxxor-kunskaper.

Läggdags

Nu kammar jag mig och går och lägger mig.

Jobbar eftermiddag imorgon.

Godnatt.

Sofi Fahrman

image24

Kvinnan som gav ordet pokerface en ny innebörd.


Cityfesten

Ännu en cityfest har förflutit. Det kan bara inte bli misslyckat med det gäng som vi har varit de här två dagarna.
Mitt jobbschema slutar om två veckor, så efter det är det bara att hålla en tumme för att jag får förlängt. Det tror jag nog att jag får, utan att vara allt för optimistisk. Annars är det fan en smärre katastrof.

Stefan Sundström och Västerbrokören nästa helg, can't be missed! Till allt okultiverat pack därute: Lyssna in er på Västerbrokören - Fuktade mina läppar.

Di Leva var ju för bra alltså. Att stå bredvid en barndomsvän och gunga till "Vi har bara varandra" är liksom.. stort.


Hebbe lille

Hela den här veckan består av förmiddagar, dvs 06-14. Det tycker jag är jobbigt. Riktigt jobbigt.

Idag ska vi flyga, om det inte blåser för mycket.

Om jag hade gått i skolan fortfarande skulle jag ha stor ångest just nu, över att det bara skulle vara några dagar tills dess att jag var tvungen att åka till Arvidsjaur igen. Arvidsjaur var helt okej när man väl var där, men själva steget att sätta sig på tåget upp var ganska förjävligt.

Just det, Gudfadern-filmerna. Det har varit för mycket att göra på jobbet, så jag har inte hunnit sett på dem, och på kvällarna har jag haft annat för mig.

Nästa vecka är det cityfesten, haha. Ett jävla spektakel är vad det är. Ett jävla ståhej. Ett satans larm.

RSS 2.0